An analysis of the translation of food in the swedish version of "Szósta klepka" by Małgorzata Musierowicz

Bibliogr. s. 94

The present article examines the translation of food names as cultural references. It is based on Małgorzata Musierowicz' novel Szósta klepka (1977) and its Swedish trans-lation Sjätte sinnet (1977), translated by Lennart Ilke. The problem of translating cul-tural references, as well as the concept of food translation are presented in the arti-cle. Several relevant theoretical concepts are discussed as the basis of the analysis. Short description of the analysed texts, as well as methodology is also provided. The focus of the article is the conducted analysis, which covers eighteen represen-tative examples. Each example is discussed in regard to the choices and the transla-tion methods the translator used. The results of the analysis show that the following translation methods were chosen by the translator: functional equivalent, hyperonym, hyponym, omission and literal translation. Overall, the translation strategy applied by Lennart Ilke was domesticat-ing. The target text was domesticated to minimise the strangeness of the Polish real-ity depicted in the novel for Swedish readers.

Syftet med artikeln1 är att analysera översättningen av kulturreferenser gällande mat och dryck. Föremålet för analysen är Małgorzata Musierowicz roman Szósta klepka (1977) och dess svenska översättning Sjätte sinnet (1984, Lennart Ilke). Först presenteras problemet och begreppen kulturella referenser och food trans-lation definieras. Sedan introduceras översättningsvetenskaplig forskning relevant för studien samt material och metod. 18 valda kulturbundna element kartläggs och analyseras i en jämförande deskriptiv studie. Resultatet visar att kulturbundna element har översatts med hjälp av följande över-sättningstekniker: funktionell ekvivalens, hyperonym, hyponym, utelämning och di-rekt översättning. Vid några tillfällen förekommer det även omskrivning. Analysen visar att översättaren har valt den domesticerande översättningsstrategin för att återge de kulturella referenserna. Måltexten har således blivit domesticerad för att göra den polska verkligheten mindre främmande för svenska läsare.