Dlaczego styl jest tak różnie postrzegany? Analiza porównawcza stylu w książkach Riktig Svenska i Språkriktighetsboken

Why are there such different style perceptions here? A comparative style analysis of Riktig Svenska and Språkriktighetsboken books

Niniejsza praca mieści się w obszarze stylistyki. Jej celem było zbadanie stylu dwóch tekstów z zakresu językoznawstwa i wykazanie stylistycznych różnic pomiędzy nimi. Analizowane fragmenty pochodzą z dwóch różnych książek i mają po około 2500 słów. Jeden z nich to Företal z Riktig Svenska (Wellander 1963, s. IX-XVI), natomiast drugi to część Inledning z Språkriktighetsboken (Svenska språknämnden 2005, s. 7-14). Praca składa się z dwóch części – teoretycznej i empirycznej. W części teoretycznej pojawiają się definicje oraz wyjaśnienia terminów istotnych w stylistyce, a także wprowadzenie do analizy stylistycznej, która następuje w części empirycznej. W pracy zastosowano definicję stylu przedstawioną przez Lennarta Hellsponga i Pera Ledina, a ich model analizy tekstu (Hellspong och Ledin 1997) został wykorzystany jako punkt wyjścia do analizy stylistycznej. Została ona przeprowadzona z uwzględnieniem czterech osi stylu: nominalny – werbalny, szczegółowy – ogólny, abstrakcyjny – konkretny oraz współczesny – archaiczny. Po przeanalizowaniu różnych kategorii w obrębie danej osi, wyniki obu tekstów zostały ze sobą porównane.Badanie pokazało, że różnica miedzy tekstami nie opiera się na ich temacie, lecz na sposobie, w jaki ten temat został przedstawiony. Największe różnice między tekstami występują w ramach osi: nominalny – werbalny i współczesny – archaiczny. Fragment z Riktig Svenska jest mianowicie nominalny i archaiczny, natomiast fragment Språkriktighetsboken okazuje się być werbalny i współczesny. Wyniki w obrębie osi szczegółowy – ogólny, oraz osi abstrakcyjny – konkretny nie wykazują tak dużych i znaczących różnic, jak te w ramach wspomnianych wcześniej dwóch osi. Wybór różnych konstrukcji językowych w tekstach spowodował również, że starszy tekst odbierany jest jako trudniejszy do zrozumienia niż młodszy tekst. Ponadto wyniki analizy w dużym stopniu wykazują cechy zgodne ze zmianami językowymi w szwedzkim języku pisanym, które miały miejsce w XX wieku.

This thesis falls within the field of stylistic studies, within descriptive and distinctive stylistics. The aim of it was to examine style and show stylistic differences between two texts about linguistics. The fragments chosen for the analysis were taken from the beginning of two books and each of them consists of around 2500 words. The first fragment is Företal from Riktig Svenska (Wellander 1963, p. IX-XVI). The second fragment is a part of Inledning in Språkriktighetsboken (Svenska språknämnden 2005, p. 7-14). The thesis consists of two parts: the theoretical and the empirical one. The theoretical part contains definitions of terms which are important in stylistics and an introduction to stylistic analysis which follows in the empirical part. In the thesis the definition of style by Lennart Hellspong and Per Ledin was adopted and their text model (Hellspong and Ledin 1997) was used as a starting point in the style analysis. The analysis was carried out with regard to four style axes: nominal – verbal, specific – general, abstract – concrete and modern – archaic. Different categories within the mentioned axes were analysed and the results for both texts were compared with each other. The study shows that the difference between the texts is not based on a topic but on the way it has been presented. The main differences between the texts are located within the axes nominal – verbal and modern – archaic. The fragment from Riktig Svenska is nominal and archaic, whereas the fragment from Språkriktighetsboken is characterised as verbal and modern. The categories within the axes specific – general and abstract – concrete do not make such a major and significant difference as those within the two previously mentioned style axes. Different constructions used in the texts have also caused that the older text is perceived as more difficult to understand than the younger one. Moreover, the results of the analysis are mostly consistent with the language changes in the Swedish written language that occurred in the 20th century.

Denna avhandling placeras inom stilistiskt område, inom deskriptiv och distinktiv stilistik. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka stil och visa stilistiska skillnader mellan två texter om lingvistik. Fragmenten som har valts för en analys är tagna från början ur två böcker och de båda består av omkring 2500 ord. Det första fragmentet är Företal ur Riktig Svenska (Wellander 1963, ss. IX-XVI). Det andra fragmentet utgörs av en del av Inledning i Språkriktighetsboken (Svenska språknämnden 2005, ss. 7-14). Uppsatsen består av två delar: den teoretiska och den empiriska. Den teoretiska delen innehåller definitioner av termer som är viktiga inom stilistik samt introduktion till stilanalys som följer i den empiriska delen. I föreliggande uppsats antas Lennart Hellspong och Per Ledins definition av stil och deras textmodell (Hellspong och Ledin 1997) används som utgångspunkt i stilanalysen. Analysen genomförs med hänsyn till fyra stilaxlar: nominal – verbal, specifik – allmän, abstrakt – konkret och modern – ålderdomlig. Olika kategorier inom de ovannämnda axlarna analyseras och resultaten för de två texterna jämförs med varandra. Undersökningen visar att skillnaden mellan texterna inte baserar på ett ämne utan den grundar sig på hur detta ämne har framställts. De största skillnaderna mellan texterna finns inom axlarna nominal – verbal och modern – ålderdomlig. Det visar sig att fragmentet från Riktig Svenska är nominal och ålderdomlig medan fragmentet från Språkriktighetsboken karakteriseras med dragen verbal och modern. Kategorierna inom axlarna specifik – allmän och abstrakt – konkret utgör inte en så stor och betydande skillnad som de inom två tidigare nämnda stilaxlarna. Olika konstruktioner och språkenheter som finns i texterna har också orsakat att den äldre texten upplevs som svårare att begripa än den yngre texten. Dessutom stämmer resultaten av analys mestadels med språkförändringarna i det svenska skriftspråket som förekom under 1900-talet.