Simple view
Full metadata view
Authors
Statistics
Tillägnande av satsintonation hos polska inlärare av svenska som främmande språk
Nabywanie intonacji zdaniowej przez Polaków uczących się języka szwedzkiego
The acquisition of sentence intonation by Polish learners of L2-Swedish
intonacja zdaniowa, prozodia, szwedzki, polski, język obcy, akwizycja języka, przyswajanie języka, muzykalność
sentence intonation, discourse intonation, L2, Second Language Acquisition, prosody, musicality
satsintonation, satsmelodi, yttrandeintonation, främmande språk, andraspråk, andraspråksinlärning, polska, svenska, prosodi, musikalitet, inlärningstid
Celem niniejszej pracy jest zbadanie, jak Polacy uczący się języka szwedzkiego jako obcego realizują charakterystyczne cechy szwedzkiej intonacji zdaniowej oraz w jaki sposób stopień opanowania przez nich szwedzkiej intonacji zależy od czasu nauki i muzykalności.W pracy zaprezentowane zostaje badanie przeprowadzone na grupie 45 polskich studentów języka szwedzkiego. Przedstawiona zostaje analiza częstotliwości bazowej nagranych przez nich zdań, z uwzględnieniem czterech wybranych parametrów: kierunku kadencji zdań pytających, trendu całego zdania, amplitudy i ilości wierzchołków w zdaniu.Otrzymane wyniki wskazują między innymi na to, że w przeciwieństwie do Szwedów, Polacy kończą pytania z wyraźną intonacją wznoszącą, oraz że ta tendencja występuje szczególnie w czasie pierwszego roku nauki. Ponadto w badaniu dostrzeżono charakterystyczny kontur intonacji zdań podrzędnych, który nie zostaje oddany w wymowie polskich studentów.
The aim of the current study is to investigate how the characteristic features of Swedish sentence intonation are reflected in the pronunciation of Poles who learn Swedish as a foreign language. The second research question is how their degree of mastering Swedish sentence intonation is influenced by learning time and musicality.This thesis presents an experiment that involves 45 Polish students of Swedish language. In the experiment, a fundamental frequency analysis of recorded sentences is carried out, with attention to four selected parameters: direction av question intonation, intonation slope, range and number of peaks. The results of this research show that Poles, in contrast to Swedes, end questions with a strong rising intonation and that this trend is most apparent during the first year of study. In addition, this study identifies a characteristic intonation pattern of Swedish dependent clauses, that is not performed by Polish learners.
Syftet med denna studie är att undersöka hur de karakteristiska dragen för den svenska satsintonationen återspeglas i uttalet av polacker som läser svenska som främmande språk. Den andra frågan är i vilken mån behärskningsgraden av den svenska satsintonationen hos dessa personer påverkas av inlärningstid och musikalitet.Uppsatsen presenterar ett experiment med 45 polska studenter av svenska som spelat in olika typer av meningar. I experimentet genomförs en grundtonsanalys med hänsyn till fyra utvalda mätningsvariabler: riktning av avslutningssekvens i frågeintonation, tonal trend, tonomfång och antal toppar.Resultaten av undersökningen visar bland annat att polacker i motsats till svenskar avslutar frågor med en starkt stigande intonation samt att denna tendens är som tydligast under det första studieåret. Dessutom tyder studien på att det finns ett särskilt intonationsmönster av svenska bisatser som inte realiseras av polska inlärare.
dc.abstract.en | The aim of the current study is to investigate how the characteristic features of Swedish sentence intonation are reflected in the pronunciation of Poles who learn Swedish as a foreign language. The second research question is how their degree of mastering Swedish sentence intonation is influenced by learning time and musicality.This thesis presents an experiment that involves 45 Polish students of Swedish language. In the experiment, a fundamental frequency analysis of recorded sentences is carried out, with attention to four selected parameters: direction av question intonation, intonation slope, range and number of peaks. The results of this research show that Poles, in contrast to Swedes, end questions with a strong rising intonation and that this trend is most apparent during the first year of study. In addition, this study identifies a characteristic intonation pattern of Swedish dependent clauses, that is not performed by Polish learners. | pl |
dc.abstract.other | Syftet med denna studie är att undersöka hur de karakteristiska dragen för den svenska satsintonationen återspeglas i uttalet av polacker som läser svenska som främmande språk. Den andra frågan är i vilken mån behärskningsgraden av den svenska satsintonationen hos dessa personer påverkas av inlärningstid och musikalitet.Uppsatsen presenterar ett experiment med 45 polska studenter av svenska som spelat in olika typer av meningar. I experimentet genomförs en grundtonsanalys med hänsyn till fyra utvalda mätningsvariabler: riktning av avslutningssekvens i frågeintonation, tonal trend, tonomfång och antal toppar.Resultaten av undersökningen visar bland annat att polacker i motsats till svenskar avslutar frågor med en starkt stigande intonation samt att denna tendens är som tydligast under det första studieåret. Dessutom tyder studien på att det finns ett särskilt intonationsmönster av svenska bisatser som inte realiseras av polska inlärare. | pl |
dc.abstract.pl | Celem niniejszej pracy jest zbadanie, jak Polacy uczący się języka szwedzkiego jako obcego realizują charakterystyczne cechy szwedzkiej intonacji zdaniowej oraz w jaki sposób stopień opanowania przez nich szwedzkiej intonacji zależy od czasu nauki i muzykalności.W pracy zaprezentowane zostaje badanie przeprowadzone na grupie 45 polskich studentów języka szwedzkiego. Przedstawiona zostaje analiza częstotliwości bazowej nagranych przez nich zdań, z uwzględnieniem czterech wybranych parametrów: kierunku kadencji zdań pytających, trendu całego zdania, amplitudy i ilości wierzchołków w zdaniu.Otrzymane wyniki wskazują między innymi na to, że w przeciwieństwie do Szwedów, Polacy kończą pytania z wyraźną intonacją wznoszącą, oraz że ta tendencja występuje szczególnie w czasie pierwszego roku nauki. Ponadto w badaniu dostrzeżono charakterystyczny kontur intonacji zdań podrzędnych, który nie zostaje oddany w wymowie polskich studentów. | pl |
dc.affiliation | Wydział Filologiczny | pl |
dc.area | obszar nauk humanistycznych | pl |
dc.contributor.advisor | Kowal, Iwona - 129248 | pl |
dc.contributor.author | Plutecka, Weronika | pl |
dc.contributor.departmentbycode | UJK/WF6 | pl |
dc.contributor.reviewer | Kowal, Iwona - 129248 | pl |
dc.contributor.reviewer | Pietrzak-Porwisz, Grażyna - 131386 | pl |
dc.date.accessioned | 2020-07-27T20:54:20Z | |
dc.date.available | 2020-07-27T20:54:20Z | |
dc.date.submitted | 2018-09-26 | pl |
dc.fieldofstudy | filologia szwedzka | pl |
dc.identifier.apd | diploma-128511-159404 | pl |
dc.identifier.project | APD / O | pl |
dc.identifier.uri | https://ruj.uj.edu.pl/xmlui/handle/item/232269 | |
dc.language | swe | pl |
dc.subject.en | sentence intonation, discourse intonation, L2, Second Language Acquisition, prosody, musicality | pl |
dc.subject.other | satsintonation, satsmelodi, yttrandeintonation, främmande språk, andraspråk, andraspråksinlärning, polska, svenska, prosodi, musikalitet, inlärningstid | pl |
dc.subject.pl | intonacja zdaniowa, prozodia, szwedzki, polski, język obcy, akwizycja języka, przyswajanie języka, muzykalność | pl |
dc.title | Tillägnande av satsintonation hos polska inlärare av svenska som främmande språk | pl |
dc.title.alternative | Nabywanie intonacji zdaniowej przez Polaków uczących się języka szwedzkiego | pl |
dc.title.alternative | The acquisition of sentence intonation by Polish learners of L2-Swedish | pl |
dc.type | master | pl |
dspace.entity.type | Publication |