W świetle superego, w mroku abiektu. Postmodernistyczne laboratoria tożsamości w dramatach Sary Stridsberg Medealand, Dissekering av ett snöfall i Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika

Superego Light and Abject Darkness. Postmodern Identity Laboratories in Sara Stridsberg’s Plays Medealand, Dissekering av ett snöfall and Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika

Cel niniejszej pracy stanowi porównanie dramatów Sary Stridsberg „Medealand”, „Dissekering av ett snöfall” i „Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika”, które składają się na zbiór „Medealand och andra pjäser” (2012). Dramaty zostają porównane pod względem estetyki, poetyki czasu i przestrzeni oraz konstrukcji postaci. Rozdział pierwszy stanowi tło teoretyczne analiz i zawiera omówienie wpływu filozofii postmodernistycznej na literaturę, statusu dramatu w postmodernizmie i teorii abiektu Julii Kristevej. Przeprowadzona w rozdziale drugim porównawcza analiza didaskaliów unaocznia wspólną dla całego zbioru estetykę i poetykę, typową dla sztuki abiektu. Interpretacje zawarte w rozdziale trzecim pozwalają uznać konflikt między abiektem a superego za podstawowy temat sztuk Stridsberg, a także określić wybrane postaci dramatu jako reprezentacje superego. Konflikt ten podlega głębszej analizie w rozdziale czwartym, w którym na pierwszy plan wysunięte zostały tożsamościowe dociekania protagonistek.

The aim of this thesis is to compare Sara Stridsberg's plays “Medealand”, “Dissekering av ett snöfall” and “Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika”, which constitute the anthology “Medealand och andra pjäser” (2012). The study examines differences and similarities in aesthetics, poetics of time and space, and character construction.The first chapter provides a theoretical background and gives an insight into the impact of postmodern philosophy on literature, the status of drama in postmodernism, and Julia Kristeva's abject theory.The comparative analysis of stage directions, carried out in the second chapter, indicates that the plays’ aesthetics and poetics are typical of abject art. The third chapter elaborates the conflict between abject and superego as the central theme of Stridsberg's work; selected dramatis personae are described as representations of superego. The conflict is then discussed further in chapter four in regards to the protagonists’ inquiries into identity.

Syftet med denna uppsats är att jämföra Sara Stridsbergs pjäser "Medealand", "Dissekering av ett snöfall" och "Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika" som tillhör samlingen "Medealand och andra pjäser" (2012). Pjäserna jämförs vad gäller estetik, poetik av tid och rum samt konstruktion av dramatis personae.Kapitel 1 utgör ett teoretiskt ramverk som omfattar den postmoderna filosofins påverkan på litteraturen, dramats status i postmodernismen och Julia Kristevas abjektteori.I kapitel 2 analyseras komparativt scenanvisningar, vilket synliggör att dramerna präglas av estetik och poetik som är typiska för abjektkonst.I kapitel 3 framställs konflikten mellan abjektet och överjaget som det centrala ämnet för Stridsbergs pjäser; bestämda dramatis personae beskrivs som överjagets representationer. Konflikten diskuteras i ännu högre grad i kapitel 4 som fokuseras på protagonisternas identitetssökande.